SverigefacitbetaÖppna Datastudion

Klimat och miljö

Hur går det för Sverige?

Här hålls utsläpp inom Sverige, utsläpp från vår konsumtion, energisystemet och naturens tillstånd isär. Du får först det korta svaret och kan sedan kontrollera varje serie.

2025 · preliminärt
46,7 Mt
territoriella utsläpp
Förändring 2024–2025
−2,8 %
men 2024 låg ovanligt högt
Transportmålet 2030
Nås inte
med nuvarande utveckling

Det korta svaret

Sveriges territoriella utsläpp har minskat tydligt sedan 2000. De steg kraftigt 2024 efter sänkt reduktionsplikt och föll igen 2025 när inblandningen av biodrivmedel höjdes. Trots nedgången bedömer Naturvårdsverket att transportmålet till 2030 inte nås med dagens utveckling.

Utsläpp

Nedåt över tid, men inte i en rak linje

Totalt utsläpp och inrikes transporter visas i samma enhet. Den stora uppgången 2024 syns i båda serierna.

0,017,5355270200020132025Miljoner ton koldioxidekvivalenter
2025 är preliminärt

2024 års total har reviderats från 47,5 till 48,1 miljoner ton. Sverigefacit använder Naturvårdsverkets senaste sammanhängande inventering, eftersom även äldre år kan räknas om när metoden förbättras.

Öppna originalserien ↗
Internationell referens

Sveriges utsläpp i europeisk kontext

Samma harmoniserade mått används för Sverige och jämförelseländerna. Det ger perspektiv, inte ett politiskt betyg.

Utsläpp/person2024Sverige4,5Nordisk median7,5EU-27, median6,7

Nationella utsläpp av Kyotogaser exklusive markanvändning, skogsbruk och internationella transporter, per invånare.

Jämförbarhet: hög. Måttet beskriver utsläpp inom landets gränser. Utsläpp från importerad konsumtion ingår inte och näringslivets struktur påverkar landskillnaderna.

Sveriges huvuddiagram visar totalen i miljoner ton. Landsmodulen använder samma territoriella princip men dividerar med befolkningen.

Källan uppdaterad 22 april 2026. Kontrollerad 28 aug 2026.
Preliminärt 2025

Var utsläppen uppstår

Transporter och industri stod tillsammans för ungefär två tredjedelar av de territoriella utsläppen.

Inrikes transporter
17,0 Mt
Industri
13,7 Mt
Jordbruk
6,5 Mt
El och fjärrvärme
3,8 Mt
Arbetsmaskiner
3,2 Mt
Övrigt
2,5 Mt
Två olika frågor

Utsläpp här eller från det vi konsumerar?

Territoriell statistik följer utsläpp inom Sveriges gränser. Konsumtionsmåttet räknar även utsläpp utomlands från varor och tjänster som används här.

46,7 Mtinom Sveriges gränser 2025

Exklusive markanvändning och internationella transporter.

7,6 ton/personfrån svensk konsumtion 2023

Modellskattning som även omfattar utsläpp utomlands från importerade varor och tjänster.

0,03,06,08,911,9200820162023Ton koldioxidekvivalenter per person

Konsumtionsserien är modellberäknad och mer osäker än den territoriella inventeringen. Därför visas den separat, inte som en direkt jämförelse av nivåerna.

Elsystemet 2024

98,6 procent fossilfri elproduktion

Det gäller elproduktionen, inte hela Sveriges energianvändning. Kärnkraft räknas som fossilfri.

Vattenkraft64,2 TWh
Kärnkraft48,7 TWh
Vindkraft40,4 TWh
Konventionell värmekraft11,8 TWh
Solkraft4,1 TWh
Skog och mark

Nettoupptaget återhämtades 2024

Skog och mark tog netto upp 54,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Upptaget hade fallit kraftigt mellan 2010 och 2020.

0,016,0324864200020122024Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Originalkällan redovisar nettoupptag med minustecken. Här är tecknet vänt för att ett större upptag ska visas uppåt. Något preliminärt värde för 2025 finns inte.

Natur och resurser

Miljö är mer än klimat

De här måtten har olika tidsperioder och ska inte pressas in i ett enda miljöbetyg.

nära +2 °C

högre svensk medeltemperatur än i slutet av 1800-talet

SMHI:s nationella indikator bygger på homogeniserade observationer från omkring 450 tidsserier sedan 1860.

SMHI
15,7 %

av Sveriges totalareal var formellt skyddad 2025

Överlapp mellan skyddsformer är borträknade. Metoden för totalarealen ändrades 2023.

SCB
2 373

arter bedömdes som hotade i Rödlista 2025

Rödlistad och hotad är inte samma sak. Resultatet påverkas också av vilka artgrupper som kunnat bedömas.

SLU Artdatabanken
428 kg

kommunalt avfall per person 2024

47 procent materialåtervanns. En ändrad rapporteringsmetod påverkar jämförelsen med tidigare år.

Naturvårdsverket
53 / 34 %

av sjöar respektive vattendrag hade god eller hög ekologisk status

Vattenstatus klassas i fleråriga förvaltningscykler och är inte en årlig tidsserie.

Havs- och vattenmyndigheten

Så läser vi miljöpolitiken

Utfallet: Serien visar vad som hände för ett definierat mått.

Politiska beslut: Skatter, reduktionsplikt, EU-regler, skyddsbeslut och investeringar kan ha tydliga mekanismer och dokumenterad timing.

Gränsen: Väder, konjunktur, energipriser, teknik och beteenden ändras samtidigt. En kurva ensam räcker därför inte för att beräkna en reforms hela effekt.

Läs hur vi skiljer samband från orsak

Källor och egna jämförelser

Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaserNaturvårdsverketTerritoriella växthusgasutsläpp per personEurostat / Europeiska miljöbyrånKonsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per personNaturvårdsverket / SCBEnergiindikator: fossilfri elproduktionEnergimyndighetenFormellt skyddad naturStatistiska centralbyrånKlimatindikatorn temperaturSMHIRödlistade arter i Sverige 2025SLU ArtdatabankenKommunalt avfallNaturvårdsverketLevande sjöar och vattendrag – fördjupad utvärderingHavs- och vattenmyndigheten
Öppna klimatserierna i Datastudion